Jag säger bara Game On!! 

Nu kör vi! Nu kör vi utan någon återvändo och bara dundrar på framåt och skiter i konsekvenserna över vad som händer efter vägen. 

Du har visat mig nu IDAG att det är Game On!

Jag kan ABSOLUT köra på.. Inga problem för mig.

Ditt val och endast DITT egna val!!

Jag förstår verkligen inte hur du tänkte riktigt nu!..Jag kan inte förstå att du är så blind och inte vågar öppna ögonen och titta vad so verkligen händer och håller på att hända. Att du inte ser att det som hänt just nu är EXAKT vad Mika vill och ville skulle hända. Att du inte vågar öppna ögonen och se att detta är hans hämnd. Han skyllde på mig att det tog slut mellan er och att han skyllde på mig att de var mitt fel att han började dricka mer och oftare. Att det var mitt fel och det gjorde att du lämnade han. Tror du på fullaste allvar att han tänkte låta det bara vara? Tror du seriöst att han skulle acceptera att vi skulle få en bra och bättre relation??

Allt som hänt har gått enligt Mika´s plan och hur han ville att allt skulle bli och du har fint och lätt gått med i planen utan att veta och förstå vad som skulle hända.

Visst... Du vill inte att vi ska vara ett par... Check!... MEN att vi ska ha en dålig relation när det kommer till våra barn borde inte drabbas... Men det är ju det han vill och du ser INTE detta.. Du pratar om att "gräva sin grav".. Det är ju du som grävt din och Mika har fint stått och hjälpt dig att gräva den. Klart att han hatar mig och vill hämnas.. Tror du att han tycker om dig och tycker att du ska gå "ostraffad"... Snälla Evelina... Tänk lite nu och öppna ögonen! 

Du är säkert förbannad nu m.m Men tänkt lite ändå.. Tänk lite på hur barnen kommer drabbas och känna av detta. Är det något du seriöst vill? Är det så lite du känner för just ditt eget kött och blod?

Godmorgon världen.

Jag hade en mycket bra dröm i natt. Men som vanligt när man vaknar och inser att det endast bara var en dröm, ja.. då är det inte lika kul längre och man kan få en tomhetskänsla inom sig. :/

I min dröm var jag lycklig. Jag hade en kvinna som älskade mig och vi bodde i ett hus. Inte för stort och inte litet heller. Utan så där lagom för just oss. Kvinnan uppvaktade mig och brydde sig om mig. Hon gav ren kärlek och gjorde det mesta för att kärleken skulle hållas vid liv och blomstra. :) Lika så jag.. Jag uppvaktade henne, fast vi varit ett par länge, så gjorde vi så för att hålla allt det fina vis liv.

I de förhållande jag levt och varit i så har det varit jag som uppvaktat och försökt hitta mysigheter. Överaskat med blommor, massage m.m Det skulle vara helt sjukt fantastiskt att träffa en kvinna som själv kände att de skulle vara viktigt och mysigt att göra lika för den hon älskar. Det behöver inte vara stora saker och middagar. Utan små små små saker som betyder stort.

Har ett par vänner som jag tycker lever upp till just detta perfekt.

Läste för några veckor sedan på facebook en uppdatering och visst blev jag lite avundsjuk, men blev sjukt glad att läsa att de har det så bra. Kvinnan hade beordrat mannen att lägga sig i ett upptappat bad med ljus och ett glas vin. Han låg där inne och njöt av badet och sitt glas vin. Sen när han var klar och kom ut, då hade kvinnan gjort värsta romantiska middagen med ljus och hela kittet.. :) SÅNT är så härligt att man gör fast man varit ett par en längre tid. Man visar sin partner uppskattning m.m

Förra veckan sitter fortfarande hårt i mig. Den känns in på djupet i mitt hjärta och själ.

Jag frågade på måndagen om vi kunde ses och prata och det sa hon att vi skulle göra. Jag ville ses innan helgen då hon skulle festa den helgen. Jag frågade om jag skulle släppa allt och gå min väg, men det vill ehon inte att jag skulle göra. Veckan kom och jag frågade om vi kunde ses, men hon hade inte tid. Jag fick vet att hon var hos sin "vän", sitt ex. Jag blev ledsen och mådde dåligt. Vi pratade i telefon och jag berättade att jag ville att vi skulle ses för att jag ville få balans inom mig. Jag hade barnen den veckan och jag ville inte gå och må dåligt m.m

Men jag fick inte en kväll att prata, jag fick inte ens en timme av henne. Hon var kvar hos Mika hela veckan och åkte hem på lördag eftermiddag/kväll. Jag var inte alls i balans den veckan.

Om jag nu bara var en vän, så skulle väl en timme av hennes liv och tid i från Mika varit värd att offra? Jag är ju pappa till hennes barn och tycker väl att det är viktigare än just en vän, om han nu bara var och är en vän. Det skulle väl vara viktigare att prata med mig och få mig att må bättre, då jag hade barnen.

Om han nu var en vän, en bra sådan. Då skulle han sagt till henne att åk atillmig och lösa allt som var fel, för han hörde henne i telefon när hon blev arg och ledsen. Han skulle sagt att hon skulle åka till mig om han ens brydde sig om just henne som vän och då vill man väl att den ska må bra och lösa allt.

Men han höll käften och njöt säkert av att jag och hon hade det spänt och illa.

Nä.. ta och göra sig klar för att åka till VC

Godmorgon alla här ute. Hoppas att ni har haft en fantastisk fredag och att ni fått en fantastisk start på eran lördag/helg. En hel del lär säkert ligga och sova just nu och en hel del är nog bakis nu. ha ha ha...

Ja, jag är inte bakis, men jag känner mig sådan då jag inte fått så mycket sömn denna vecka och i natt var inte ett undantag. 

Jag mår inte bäst just nu... Jag mår ganska skit faktiskt. Att jag har detta mående är för att jag ser det fina och goda i människor, jag litar på människor, jag är en snäll och omtänksam man, jag tror gott om människor, jag tror gott om människor trots att de har svikit mig förr, jag tror på att människor kan förändras till det bättre, jag tror på att människors ord och löften. 

Jag har hört av några vänner att det inte riktigt kan förstå varför jag är så svag för mitt ex (barnens mamma), varför jag låter henne göra som hon vill och styra mig som hon vill, när hon ändå gång på gång sviker och sårar mig. Vänner runt mig var lyckliga och glada när de såg mig i sommras, jag hade hittat tillbaka till mig själv och jag mådde så bra. Jag hade låst in allamina känslor för mitt ex och jag hade kommit på fötter igen.

De ser mig nu och förstår inte hur jag kan låta mig tryckas ner...igen... De kan inte heller förstå hur mitt ex (barnens mamma) kan med gott samvete göra som hon gjort mot mig, att hon vill få mig att må lika dåligt igen som jag gjorde i början av sommaren.

Mina vänner säger att det finns tjejer/kvinnor där ute i detta land som drömmer om att få träffa en man som mig, som drömmer om att få bli tillsammans med en man som mig och med de fina sidor jag har. Mina vänner förstår inte varför jag ska ge mitt ex (barnens mamma) min uppmärksamhet m.m De tycker att jag ska våga gå min väg och träffa en av dessa kvinnor som drömmer om en man som jag.

Ja.. Vart finns dessa kvinnor då? Var träffar jag just dessa/denna kvinnor/kvinna? De lär ju inte finnas ute på krogen precis... Jag tror ju inite att de "springer" på mig precis...

Sen så tror jag många kvinnor blir "rädda" när de märker/hör att jag har tre barn. Att de inte riktigt är beredda att leva med mig om jag har tre barn. Många kvinnor har nog inte något barn och kanske vill ha i framtiden och då blir rädda att jag inte vill ha fler barn då jag redan har tre barn. Det gör nog att de "flyr". Men nu har jag iofs inte träffat någon kvinna som vill ha mig eller ens försöka med mig. Jag skulle säkert kunna träffa någon som faller för mig, men jag ska ju oxå kunna känna att det är någon jag är beredd att lev amitt liv med oxå. Att det är någon jag vet att jag komme rkunna älska..

Nä... Nu ska jag ta och ordna lite här hemma.

Sitter nu på ballkongen och tar mig en cigg... Tittar upp mot den mörka himmel som är och funderar riktigt mycket hur fan jag kunde hamna där jag just nu är. Hur jag kunde tro på ord som sades m.m

Sitter och funderar på hur jag ska ta mig upp på fötter igen och hitta tillbaka tillmig själv igen. Jag mådde bra i mitten av augusti, jag hade hittat tillbaka till mig själv och njöt av livet.. Men nu är jag på samma ruta som jag var i början av denna sommar. Jag är i läget att behöva ta tag i allt igen, försöka läka de sår jag kan läka själv och försöka få i ordning på känslorna igen. Det var en tuff tid, jag jobbade hårt med mig själv och visst var det lättare att ordna till allt då de var sommar och varmt, det var ljust ute m.m nu så är hösten här och kylan.. Inte lika lätt och kul att ordna till allt igen.. Jag verkligen hatar hösten. Den har ett mörker och att vara ensam och nere i botten under hösten är inte något jag njuter av.

Jag har hört attt jag varit för snäll, att jag inte skulle funnits där för henne. Att hon fick stå för sitt val när hon lämnade mig i januari. Att jag nästan får skylla mig själv som föll dit igen.

Så det är bara att ta tag i livet.... igen....

Fan... Går kvällen var en riktig plåga för mig inombords. Jag kände smärta som byttes ut mot ilska och tråkigt nog så kändes hat oxå.

Jag har varit för snäll mot henne. Jag litade på henne och trodde på vad hon sa till mig. Men jag upptäckte i går att hon bara är så sjukt falsk och gör endast vad hon gynnas av och har ingen empati eller förståelse för andra människor.

Hon verkar tro att livet är en lek och att man kan behandla människor precis som man vill och göra hur man vill.

Jag satt i telefon i går och pratade om allt med en vän, en tjejkompis för att försöka förstå allt detta som hänt sista tiden. Jag berättade om allt och hur jag kände och vad hon gjort m.m

Ju mer vi pratade ju mer klev jag ur min "kärleksbubbla" och började se allt med helt andra ögon. 

Svårt att se klart när man är förblindad av kärleken och tron på att det är rätt och samtidigt så blir man blind och vill/vågar inte se annat som skulle förändra just den känslan.

Jag fick mig ett lugn i kroppen... Jag insåg att hon är inte värd mig, hon är inte värd min vänskap heller, spelar ingen roll att vi har barn i hop. Hon har svikit mig, ljugit för mig, lurat mig och behandlat mig som skit. Varför ha en sådan människa kvar i sitt liv? Jag önskar att vi inte hade barn i hop, för då hade allt varit så mycket lättare. Jag hade då kunnat bara totalt skita i henne och veta att jag aldrig mer behöver ha kontakt med henne. Att jag aldrig mer behövde se henne eller bry mig om henne.

Jag fick upp ögonen och insåg att hon bara är en falsk människa som tror att hon kan göra precis som hon vill och att jag sen ska stå där och finnas för henne när väl dagen kommer och allt skiter sig. När hennes ex Mika sviker henne eller träffar någon annan. När den han träffar ställer kravet att han inte ska umgås med sitt ex. Då står hon där ensam och faktiskt, samtidigt förlorat mig.

Ett ex är inte en vän, det finns en orsak till varför ett ex just är ett ex. och man umgågs inte och sover inte över hos sitt ex om man vill försöka med någon, om nu det är sant. Man är inte måndag till fredag med sitt ex och sover där om man säger att man har känslor för någon annan och vill försöka med den om nu det bara är ett ex för en.

Nä... jag blev lurad och det får jag jobba upp. Jag får jobba upp mig igen och bli stark igen. Hitta tillbaka till mig själv, till den jag var innan jag började umgås med barnens mamma igen.

Man lär sig något ilivet hela tiden och jag har nu lärt mig att mina barns mamma bara är en falsk, känslokall mytoman som bara tänker på sig själv och skiter i om det sårar någon. Hon bryr sig om endast sig själv och sig själv. Tänker endast på sina behov och vad som gör henne glad m.m Så länge hon får som hon vill så trivs hon, sen om det skadar och sårar någon, det skiter hon i.

Hon har visat mig hur lite värd min vänskap är m.m

Så nästa gång hon behöver någon hjälp, ekonomiskt eller tekniskt.. Ja då får hon vända sig till sitt ex Mika. För det är han som hon värderar högre och hans vänskap...

Man gör sina val i livet och någon gång får man faktiskt stå för dem.

Låg i natt och funderade riktigt, riktigt noga. Funderade på hur allt varit sista tiden, dagarna..

Du fick mig att öppna upp mig igen, du fick mig att börja känna för dig igen. Du sa att du ville att vi skulle försöka igen och då öppnade jag mina känslor för dig igen. Jag såg sidor jag inte sett innan. Bra sidor hos dig. Ja, vi umgicks ganska mycket och intensivt. Jag frågade dig några gånger när jag själv kände att du kanske tvivlade på att vilja försöka och då frågade jag om du ville att vi skulle lägga ner, om jag skulle släppa allt och gå vodare. Men du svarade att du inte ville sluta, att du inte ville att jag skulle gå min väg.

Jag stannade. Med lite av facit i handen så skulle jag nog gått redan första gången jag började fundera på om du verkligen ville. Jag hade tagit allt bättre då. Jag hade kunnat landa mycket bättre då.

Var jag bara en lek för dig? Var jag bara något som var bra att ha i din närhete efter att Mika lämnat dig?

Jag behöver nu "starta om" mig själv...igen.... Jag behöver jobba bort mina känslor för dig och allt fint runt dig, oss.

För det funkar inte att du håller på att hoppa mellan känslor hit och dit. Vi har ju för fan barn i hop som samtidigt blir drabbade. Du kanske inte vet vad du vill, men om du hade haft någon känsla för att inte vilja skada och såra mig. Ja då hade du inte börjat inleda något med mig. Du hade landat först och sen kanske vi skulle försökt.

Visst.. det krävs två till en tango. Men.. Jag litade på dig och lyssnade till dig vad du sa.

Jag kommer inte kunna vara din vän och finnas där för dig. För barnen, absolut. Men jag kommer inte finnas för dig. Du valde att stöta bort mig genom att såra mig igen och göra som du nu gör.

Du säger att Mika bara är din vän... Hur ska jag kunna lita och tro på det? Sover man hos sin vän, samtidigt som man säger till en annan att man vill försöka med den och sover m.m med just den. Hur fan tror du att det känns inom mig nu?

Man gör sina val i livet och i balnd gör man bra val och i bland dåliga, men man får stå för alla typer av val man gör. Du har visat mig att Mika har ett så mycket högre värde än mig och att han betyder SÅ mycket mera än mig. DU har visat att jag inte betyder så mycket för dig, för annars skulle du ALDRIG såra mig så här. DU skulle aldrig göra så här mot mig när du visste att jag har känslor för dig. 

Känns som att du tror att man kan behandla människor hur man vill och känner. Faktiskt så önskar jag att du en dag hamnar i samma läge. Att du blir sårsad djupt och hårt, lika som jag. Att du blir sviken och ljugen för. Att ditt hjärta blir krossat av någon du litar på, känner för, längtar efter, saknar och vill vara med. 

Det man gör i livet kommer oftast tillbaka på en och i bland hårdare än man själv gjort.

Men.. som jag skrev innan. DU väljer Mika och hans vänskap m.m före min mig.

Så du får väl vända dig till Mika nu i november så han ställer upp med det jag sa att jag kunde göra till det somhänder det 18:e november. För han är ju så mycket viktigare att ha i ditt liv än jag. Du väljer ju att svika och såra mig för han.

Jag måste få veta vad ni alla här ute tycker och känner. Vill att ni kommenterar hur ni tycker om detta och om ni skulle tycka och känna att det var okej.

Jag undrar om ni skulle tycka att det är okej att den ni försöker få i hop det med och den ni har känslor för och bygger känslor för, att det är okej för den att umgås med sitt ex som var nyligen och ses och sova över hos den. Om ni skulle tycka att det var okej att den ljög om att vara hos sitt ex. Att den var någon annanstans eller hemma, menvar hos sitt ex.

Skulle ni tycka att det var okej. för den säger att sitt ex är bara en vän.