Vet inte hur eller var jag ska börja. Allt snurrar i min skalle och allt går upp och ner.   

Jag har så sjukt mycket att ge... SÅ mycket att kunna ge!.. Men jag "får" inte.. 

I bland känns det som att jag bara står och trampar på samma ställe utan att komma någonstans alls... det är en jobbig känsla. 

Är det tid att bara kanske strunta i allt och bara gå vidare.. blicka framåt? För det känns som att jag ger och ger.. men att jag inget får eller att det jag ger har noll värde... Hur länge orkar jag känna som jag gör?

För jag får höra samma sak hela tiden, så det känns som om jag bara kämpar för... inget... att jag inte når någonstans.. faktiskt.. DET tar energi och livsglädje...

Varför inte bara ta och våga släppa in mig? Varför inte bara våga? Varför bara inte ta och chansa i livet?

En dag kanske jag bara ger upp.. bara går min väg utan att vända tillbaka... Tänk om du samma dag ångrar dig? Eller om du samma dag tänkt att våga.. men det kanske då är försent..

Vad är det som gör att du inte vågar? Vad är det mer jag behöver göra/visa dig?

Du är den första jag tänker på när jag vaknar och den sista jag tänker på när jag somnar.. Om jag kunde ge dig hela världen så skulle jag göra det.. Utan att tveka en endaste sekund..

Jag gör allt för dig.. Jag kämpar med och för dig... Jag förlåter små små saker som i stora loppet blir stora om de inte blir förlåtna. 

Vi trivs ju bra tillsammans.. vi har kul m.m

Du säger att du har starka vänskapskänslor för mig... Tror du att vi har det så bra för att du har de? Om jag går ner på vänskapskänslor... Ja... då kommer våra stunder bli och vara HELT annorlunda.. 

Som enbart vänner med vänslapskänslor så är jag långt i från som jag är nu... faktiskt...

Men om det är enbart det du vill.. Säg det då... Prata med mig att du vill att jag går vidare i livet och glömmer och släpper dig.. att jag går vidare i livet och enbart ser dig som en vän och inget mera..

Släpp mig då och be mig inte vända tillbaka, men samtidigt som du gör det.. ja, då ska du inte heller springa i fatt mig och be mig stanna... För väljer du mig att gå och inte vända tillbaka mer... ja, då går jag min väg och kommer inte vända tillbaka... Jag har då gått min väg föralltid...

I bland känns det som att jag själv kommer ta det beslutet... För att vi är.. eller rättare sagt DU är där..

Så om du inte vill att jag ska själv ta detta beslut och gå min väg... visa mig något.. begär inte mycket alls.. men visa mig något som bevisar/visar att jag ska stanna.. att jag inte ska gå min väg..

Jag vet att du trivs jävligt bra med mig och att vi har kul i hop... Jag är den jag är, då jag har mer än vänskapskänslor.. Så mitt sätt att vara är pga de känslor jag har.

SÅ.... ge mig något... visa mig något som gör att jag inte tvekar en sekund på att stanna och inte gå min väg.

Jag finns här... men hur länge finns jag här, när allt är som det är?... "Life is a Game" sägs det... men hur villig är du att våga chansa med det sätt du har och hur du är?

Ska nu ta och lägga mig...

Ge mig något underbara och fina du..   Ge mig hopp om oss..  

Har haft en helt underbar vecka. Har njutit totalt.... Varje minut. :)

Nu är jag hemma och saknaden är stor.. Men det är ju oxå något härligt... Att sakna... :)

Nä... Lägga kidsen och sen sitta och softa vid tv:en.

Och ja.... Drömma och fantisera mig bort.... Hihi..

I går hade jag en helt fantastisk kväll och natt.
Helt otroligt underbar.
Men, jag går inte i allt för stora förhoppningar. Tar en dag i taget. :)

Idag är jag hemma och röjer det sista. Helt slut i min kropp efter dagens jobb..

Känner en längtan.... Jag längtar efter att få vara älskad, saknad av någon. Att någon längtar efter mig. Längtar efter min beröring och min kärlek.

Längtar efter att få dela min vardag med någon och uppleva olika händelser.

Längtar efter att få ett sms där det står... "Jag saknar dig och längtar efter dig"
Där det står... "Jag saknar dig... Kom till mig i kväll.."

Längtar något så grymt mycket efter att få vara älskad av någon och att få älska samma person.

....hur vill du göra då?

Den tanken kommer upp då och då.
Ska vi ses något? Eller blir det bara någon dag och sen inget mer?

Ligger nu och sträcker ut min rygg. Haft lite ont i den. Mindre kul kanske, men det brukar gå över snabbt när jag väl sträckt på den.

Jäkligt bra väder ute, så det blir att gå ut en sväng sen med kidsen. :)
Jag är på väldigt bra humör nu... Vet inte riktigt varför, men är bara det. :)

När jag är på detta härliga humör, då önskar jag att jag hade barnledigt eller att det var kväll å de sov och sen hade en kvinna hos mig som jag kunde softa och mysa med. :) :)

Nä... Nu bort med de tankarna.. De lär väl bara bli och vara endast just... Tankar...

Men lite kärlek och beröring just nu skulle INTE vara heeeelt fel :P

Det blev en tidig morgon i dag. Kändes så där, men tittade ut och såg blå himmel och blev riktigt glad. :)

För att "skydda mig själv" så har jag "låst inne" en del av mina känslor. Jag har inte tagit bort dem, mer att jag inte ska varken bli sårad eller bli deppig. För om det nu är menat att bli vi, ja då är det menat så. Men att gå varje dag med fantastiska känslor för någon och veta att den inte har några för mig. Ja, då är det liiiiite tufft att gå med "öppna" känslor.

Om jag "låser dem inne" så blir det inte samma tänk, känslan att vilja hålla om och kramas, mysa och ge närhet. För jag vill inte behöva känna att det är jobbigt att jag vill ge.
Så... Fram tills jag upptäcker, får veta/känna att du börjar få känslor för mig. Att du känner att du vill försöka med mig, så kommer jag va just där jag är nu med känslor.

För om du verkligen vill ha mig och tror på en framtid med varandra.
Då kommer du öppna dig, släppa in mig. Du kommer samtidigt förstå nu varför jag "låser inne" en del av mina känslor.

Ja... I bland får man bara inse att ens känslor kanske är för snabba, att man skulle dragit i "handbromsen" långt innan man började "segla i väg" med känslorna.
Men det är svårt och tufft att styra dem oxå. Om känslor vore lätta att styra, ja då skulle man nog aldrig bli sårad, olycklig eller "krossad". Man skulle då kunna bara "stänga av" eller ta bort dem.

Det är ofta som jag känner och tänker:
"Här står jag. Här finns jag. Jag har så mycket att ge. Jag har så mycket kärlek att kunna ge dig. Så vad väntar du på? Vad är du rädd för? Jag skulle ge dig ett underbart liv. Så varför chansa att förlora mig?"

Jag har insett en (ja, flera) sidor/saker hos mig när jag är med dig. :)
Jag röker SÅ mycket mindre, jag är sjukt mycket gladare, jag har ett otroligt lugn inom mig.
Jag har blivit en bättre man, men har upptäckt att jag är en ännu bättre man när jag är med dig. <3

Det är inte så jävla mysigt och kul att vara singel. Vet många sol njuter av det. Men inte jag. Känns som att jag varit singel allt för länge nu :/

Men va fan... Ingen som är intresserad av en 3 barn pappa... Småbarns pappa dessutom...

Hmm... Men jag tar dagen som den kommer. En dag lär jag nog slippa detta singel liv... Hoppas jag. :)