Jag är ju en bra man. En mycket bättre man än innan. Allt är ju bra och mysigt när vi umgås med varandra. Önskar så ofta att det kan komma ett mess med något som visar att det är lite besvarat i allafall. Önskar att det kommer ett mess först från henne.

Men det kanske är mest jag som känner och går med "hoppet".
I bland känns det som att jag famlar i mörkret och försöker, men det inte finns något där.

Önskar och hoppas på något "tecken" bra eller dåligt spelar ingen roll. Det är mest "jobbigt" att bara "gå" och inget typ veta. Jag kanske tolkar signalerna helt fel?...

Jag hoppas att innan denna månad är slut att jag får något tecken/signal.

För jag kan inte gå och hoppas och tro och sen är det absolut inget alls att ens försöka på...

Så... Jag längtar...

Denna helg var sjukt härlig på många olika sätt. Jag njuter fortfarande av den. :)
Snart börjar vädret bli sämre... Så till helgen funderar jag på att dra till badet och bara softa.. :)

Ska kolla om jag kan få sällskap av de jag tycker mest om... Hihi...

Sitter och funderar nu på sommaren (om man nu kan kalla den för just sommar) och blir sne att man kastat bort sin semester. Sommaren kom ju när jag började jobba. Det är ju NU och några veckor tillbaka som man skulle haft semester.

Men får tänka att det är skönt att ha fint väder när jag jobbar, då jag är ute väldigt mycket. :)

Blev ett äventyr i går med kidsen. Vi åkte först och åt på donken vid Västerleden och efter det blev de en resa till Sundbyholms travbana och titta på hästar. Dottern blev SÅ glad att se dem.
Efter att tittat på hästarna så åkte vi till båthamnen och tittade till alla båtar. Avslutade kvällen med att leka vid badplatsen.
Barnen var väldigt nöjda och glada med dagen och de äventyr vi hade.

I morgon så väntas ett ÄNNU större äventyr för dem. Hihi... Jag vet att ögonen kommer bli SÅ stora och de kommer bli SÅ glada. :)

Sitter nu uppe med dottern och softar. Snart blir det att vika ett ton av tvätt.. Ha ha ha... Sen städa lite. :)

Hoppas ni alla får en fin dag.

Jag är beredd att satsa, släppa "friheten" varannan vecka. Det finns så mycket mer som är viktigt och mer värt än att ha en vecka helt ledigt.

Men jag vet att mitt i allt så finns det "hinder"... Jag tror att de "påverkar" allt en hel del.

Jag har vandrat en stig länge och fått "slåss" för mig själv. Jag har fått kämpa hårt för att nå dit jag nu är idag. Jag är stolt över mig själv för den jag hittat tillbaka till.
Jag är en så mycket bättre människa nu, än jag var då. Jag har blivit en man.. ;) Jag har bevisat för mig själv att jag klarar av att ha mina 3 juveler själv och ensam hela veckor. Samtidigt ordna med hemmet och bygga upp mig själv.

Hmm.... Jag tyckte jag var ett kap innan..,, men... NU tycker jag att jag är ett kap.. I många delar. MEN.. Ingen är perfekt och felfri.. Onej...

Så... Jag har börjat känna och jag trivs bra med den känslan.

Kram

Veckan har varit hyfsad. Jag har några gånger önskat att jag kunde hålla vissa känslor i styr. Det kommer bara smärta om jag släpper efter och sen tar det tvärnit. Men om jag inte vågar, så kan det ju inte bli som jag känner. Så det är lite knepigt. Men jag vågar ju mer om jag ser och känner att allt går åt rätt håll. Helgen kommer bli sjukt bra. Speciellt söndag. :)
Går inte nu närmare in på varför, men bra kommer den bli. :)

Tar min kvälls cigg och tittar ut och ser massa polisbilar och en motorcykel stå vid lekplatsen och i området... Hmm... Vad fan har nu hänt?

Godmorgon?.. Har sovit hyfsat bra i natt. Bättre än jag trodde att jag skulle göra.
Nu är det tid att trampa vidare i livet och släppa å lämna allt bakom mig. Känns lite så där att gått i tankar som jag gjort sista veckorna. Jag känner mig lite dum faktiskt. Men har bara mig själv att skylla. Med facit i handen så skulle jag lagt all energi på helt annat. Men det är lätt att säga nu.
Men nu vet jag och då kan jag göra allt på ett annat sätt.
Aldrig mer(!) säger jag.
Jag är värd mer än att behöva åka i golvet hårt, speciellt nu när jag byggt upp mig själv.

Nu göra barnen klara.

Lätt att skriva och säga, men svårare att göra i verkligheten.
"Hatar" mig själv att jag lät det bli och gå så.
Men men.... Mitt problem.