Har haft en helt underbar vecka. Har njutit totalt.... Varje minut. :)

Nu är jag hemma och saknaden är stor.. Men det är ju oxå något härligt... Att sakna... :)

Nä... Lägga kidsen och sen sitta och softa vid tv:en.

Och ja.... Drömma och fantisera mig bort.... Hihi..

I går hade jag en helt fantastisk kväll och natt.
Helt otroligt underbar.
Men, jag går inte i allt för stora förhoppningar. Tar en dag i taget. :)

Idag är jag hemma och röjer det sista. Helt slut i min kropp efter dagens jobb..

Känner en längtan.... Jag längtar efter att få vara älskad, saknad av någon. Att någon längtar efter mig. Längtar efter min beröring och min kärlek.

Längtar efter att få dela min vardag med någon och uppleva olika händelser.

Längtar efter att få ett sms där det står... "Jag saknar dig och längtar efter dig"
Där det står... "Jag saknar dig... Kom till mig i kväll.."

Längtar något så grymt mycket efter att få vara älskad av någon och att få älska samma person.

....hur vill du göra då?

Den tanken kommer upp då och då.
Ska vi ses något? Eller blir det bara någon dag och sen inget mer?

Ligger nu och sträcker ut min rygg. Haft lite ont i den. Mindre kul kanske, men det brukar gå över snabbt när jag väl sträckt på den.

Jäkligt bra väder ute, så det blir att gå ut en sväng sen med kidsen. :)
Jag är på väldigt bra humör nu... Vet inte riktigt varför, men är bara det. :)

När jag är på detta härliga humör, då önskar jag att jag hade barnledigt eller att det var kväll å de sov och sen hade en kvinna hos mig som jag kunde softa och mysa med. :) :)

Nä... Nu bort med de tankarna.. De lär väl bara bli och vara endast just... Tankar...

Men lite kärlek och beröring just nu skulle INTE vara heeeelt fel :P

Det blev en tidig morgon i dag. Kändes så där, men tittade ut och såg blå himmel och blev riktigt glad. :)

För att "skydda mig själv" så har jag "låst inne" en del av mina känslor. Jag har inte tagit bort dem, mer att jag inte ska varken bli sårad eller bli deppig. För om det nu är menat att bli vi, ja då är det menat så. Men att gå varje dag med fantastiska känslor för någon och veta att den inte har några för mig. Ja, då är det liiiiite tufft att gå med "öppna" känslor.

Om jag "låser dem inne" så blir det inte samma tänk, känslan att vilja hålla om och kramas, mysa och ge närhet. För jag vill inte behöva känna att det är jobbigt att jag vill ge.
Så... Fram tills jag upptäcker, får veta/känna att du börjar få känslor för mig. Att du känner att du vill försöka med mig, så kommer jag va just där jag är nu med känslor.

För om du verkligen vill ha mig och tror på en framtid med varandra.
Då kommer du öppna dig, släppa in mig. Du kommer samtidigt förstå nu varför jag "låser inne" en del av mina känslor.

Ja... I bland får man bara inse att ens känslor kanske är för snabba, att man skulle dragit i "handbromsen" långt innan man började "segla i väg" med känslorna.
Men det är svårt och tufft att styra dem oxå. Om känslor vore lätta att styra, ja då skulle man nog aldrig bli sårad, olycklig eller "krossad". Man skulle då kunna bara "stänga av" eller ta bort dem.

Det är ofta som jag känner och tänker:
"Här står jag. Här finns jag. Jag har så mycket att ge. Jag har så mycket kärlek att kunna ge dig. Så vad väntar du på? Vad är du rädd för? Jag skulle ge dig ett underbart liv. Så varför chansa att förlora mig?"

Jag har insett en (ja, flera) sidor/saker hos mig när jag är med dig. :)
Jag röker SÅ mycket mindre, jag är sjukt mycket gladare, jag har ett otroligt lugn inom mig.
Jag har blivit en bättre man, men har upptäckt att jag är en ännu bättre man när jag är med dig. <3

Det är inte så jävla mysigt och kul att vara singel. Vet många sol njuter av det. Men inte jag. Känns som att jag varit singel allt för länge nu :/

Men va fan... Ingen som är intresserad av en 3 barn pappa... Småbarns pappa dessutom...

Hmm... Men jag tar dagen som den kommer. En dag lär jag nog slippa detta singel liv... Hoppas jag. :)

Jag är bara en människa. En människa med känslor. Som vilken annan människa.
Jag känner och jag tycker jag är värd att få känna. Men jag kommer inte gå året ut som singel. Jag vill i alla fall ha inlett ett förhållande eller ha börja lära känna en kvinna.

Så det handlar inte om varken stress eller press. Det handlar om att jag berättar hur jag känner och tänker.
Jag har varit singel i 8månader.
Jag vet att det är 8månader du aldrig skulle leva som singel/ensam.
SÅ du om någon borde förstå. :)

Så det handlar inte om press när jag undrar och säger hur jag känner och tänker. För vill man något eller tror på något. Ja... Då kör man. Annars så släpper man taget helt... För alltid.

För i min värld fungerar det inte att bara hålla tag/kvar i någon och ändå inom sig veta om att man inget kommet vilja. Att man håller tag/kvar i någon tills man kanske träffar en annan och DÅ släpper taget.

Nu säger jag inte att det just nu är så. Men jag vet många som gör och gjort så.

DET om något sårar. DET är att leka med andras känslor.

Men hösten har bara börjat. ;) <3
Så... Känn ingen stress eller press.
Du vet var jag finns och vad jag känner.