Det blir inte att jag är här inne och skriver så mycket, men det händer att jag tittar in här då och då. 

När jag väl är här inne och ska skriva så blir jag lika förvånad varje gång att det är samma person via google som länkar sig till min bloggg och samma person förnekar att den är inne på min blogg.. Varför förnekar man det? JAg kan tycka att det är lite fjantigt och barnsligt.. Faktiskt.. Men, vissa människor har inte ett eget liv att hänga fast vid, utan behöver ha andras liv för att ha något att prata om m.m

Det går hufsat bra för mig nu. Jag trivs jätte bra i min nya lägenhet och barnen trivs jätte bra osså i den. Jag har träffat en tjej som jag trivs bra med och som har respekten att jag vill vara själv med barnen i bland och att barnen behöver det osså. Hon har ju sitt liv osså och behöver göra sina saker som hon gjorde innan vi träffades. Barnen tycker om henne massor. De är inte blyga precis för henne.. ha ha ha... De busar och härjar med henne när hon är här hos mig/oss. 

Men jag har inte "skrivit på" något ännu. Jag tar allt lugnt och känner av allt och det som är så skönt är att hon respekterar det osså. Mycket har med barnen att göra. Visst skulle det vara skönt om hon var hos mig 24-7 i bland, men jag tänker på barnen osså. Då jag var singel så länge så har jag inga problem med att vara ensam i bland och det är nyttigt och viktigt att kunna göra sina saker och kunna känna att man inte behöver vara hela tiden med sin tjej. Jag tror ni förstår hur jag menar.

Det har varit lite små små saker som hänt sedan jag flyttade hit, men inte större än att jag kunnat hantera det och kunna hitta en lösning. 

I dag blir det att åka i väg med barnen så de får rida lite. De har sett fram i mot detta och jag hoppas att de kommer tycka att det är super kul att rida. Denna vända med kidsen blir att de är kvar till torsdag morgon. Sen har barnens mamma den från torsdag och 10 dagar framåt. Vi delade upp det så, 10 dagar var och sen har vi bytt tillbaka till jämna och ojämna veckor.

Nä... Nu blir det att greja vidare här hemma... Det blev några rader ändå. :)