... precis ALLT skulle varit så mycket bättre och lättare om bara hon kunde känna med sitt hjärta och inte bara gå på och lyssna på vad andra tycker och tänker. Varför inte känna efter själv hur man själv skulle vilja bli behandlad i samma sits? Skulle hon vilja få kalla handen och allt kring det? Jag tror faktiskt att hon skulle vilja att jag lyssnade och fanns där och inte bara för henne, utan för barnen oxå.

varför skall allt vara så svart eller vitt?

Jag har ALDRIG krävt något.. ALDRIG! Jag har endast(!) sträckt ut en hand för att få lite hjälp... Lite förståelse... No More.. Bara det.. Men det känns som att när jag gjort mitt och ställt upp m.m Ja, då är det skitsamma med resten och allt runt omkring. Vad jag faktiskt inte kan förstå är hur hon inte kan blicka liiiiiiite tillbaka och se allt gott jag gjort för just HENNE och barnen... Men framför allt henne! Är det så man skall behandla varandra? Är det så man skall vara mot varandra?

Jag bara undrar....

Hur någon kan sitta och säga.. "lämna mig i fred" och sen är samma person den mest besöka i denna blogg jag har.

Är nyfikenhetens kraft Så jobbig att motstå?

Jag vet att vi hade kunna löst allt på SÅ mycket bättre sätt om bara du själv skulle tänka och inte låta andra tänka åt dig och styra dig. Men tids nog så tror jag att t.o.m du kommer se och förstå det.

Visst.. du säger att du hatar mig m.m Fine.. inga problem för mig...Men jag tror att med tiden så kommer du se med andra ögon.. det kanske är försent då eller inte... jag vet inte.. Men du är beredd att köra på som "du" tycker och absolut så kan jag hänga på... De största förlorarna nu är barnen... men som vanligt så struntar du i det och tänker mer på dig själv och värderar barnen lägre... sorgligt men sant... När ska du vakna upp?

Och så har det varit nu, både i talesätt och verkligheten. Idag är det sol och lite varmare än det varit de sista dagarna.

Så jag passar på att sitta ner en stund här och skriva lite innan jag skall fortsätta med allt som händer i dag.

Tittade till kalendern och upptäckte att det bara snart är 1 månad innan jag lägger på 1 år till mig själv... ha ha ha.. tiden går fort i bland. Har kollat in lite nya lägenheter och "drömmer" min bort. Men just nu så tänkte jag att mest ordna upp de som är i nuet och sen kan jag ta och fixa en ny lägenhet och se till att hitta en somjag själv vill ha, att jag inte behöver ha en stress och bara ta en för att jag måste. Hitta just den där lägenheten som kommer ge känslan "ahh.. NU är jag hemma".. Den jag bor i nu har inte riktigt den känslan. Det som är bra med denna är att barnen gillar den och det är ju viktigt. Så att jag inte gillar den just nu gör inte så mycket faktiskt. För det är viktigast för mig att barnen trivs och har det bra. Att se barnen först och sina egna behöv sen är något jag tycker och alltid tyckt är viktigast.

Så i allt jag nu kommer ordna så kommer jag att ha barnen i tanken i första hand och inte bara tänka på mig själv och mina behov först. Det är inte så man gör... man gör iinte så mot sina egna barn tycker jag. Jag respeterar dem och då får jag faktiskt lägga mina egna behov och vad jag vill åtsidan en stund.

Jag tänker ofta på det min äldsta son sa sist han mellersta var hos mig sist tillsammans...

"pappa behöver träffa en rik tjej så han får lön och pengar av henne..Han behöver träffa en tjej med mycket pengar för då blir han lycklig.."

Visst är det bra med pengar.. men är det så himla viktigt att just ha mycket pengar? Absolut är det bra med pengar men jag tänker inte hitta eller leta efter någon tjej som har det och tro att jag blir lycklig då..

Lycka.. äkta lycka kan man inte köpa för pengar... äkta lycka kan man inte hitta snabbt..Jag tror absolut inte att man kan hitta äkta lycka hos någon och med någon innan man själv landat och hittat sig själv. Folk kan säga vad dom vill om det.. men det är bara en falsk fasad som slängs på hos dem som är så "lyckliga" innan de ens hittat sig själv m.m

Man kan tänka att livet är som ett gummiband.. ni vet ett sånt där "tjockt" gummiband..Ju mer man flyr i livet och försöker "köpa" sig lycka eller fly från att hitta sig själv m.m så för varje flykt så spänns detta gummiband och sen flyr man lite till och lite till.. Man kör på och sen när man väl stannar upp i livet och man inte flyr mera.. ja då släpper man gummibandet och jävlar vilken smäll det blir då..

ALLT kommer komma i kapp en i livet.. frågan är mer hur man tänkt att lösa det och hur man hanterar det. För flyr man konstant i livet så kommer livet i kapp en och då kan det komma som en fet jävla smäll och man åker i backen..

Tro mig, jag har råkat ut för det och har gjort det många gånger.. Efter några smällar så lärde jag mig att inte fly mera.. Utan jag började att ta tag i de problem m.m som kom till mig.. Visst känns dem ändå.. men det är så små smällar att man klarar av den smärtan..

Detta är något jag har försökt förklara för andra, men i bland blir jag hånad och får höra att det händer inte dem m.m

Men.... man kan inte fly från sitt liv.. ALLT kommer tillslut i kapp en... och NÄR väl livet kommer i kapp en, ja då kan det vara bra att ha någon vid sin sida som stöd. Någon som hjälper en upp och hjälper en att läka de sår man får av smällen... av livets smäll...

Men om man under sin flykt från livet försakar allt i sin väg och bara lutar sig till det liv man just då har och fortsätter att fly och fortsätter att försaka det man hade... Ja.. då kan det bli att man tillslut står där själv och inte har någon att hjälpa en. Visst kan det alltid finnas människor som hjälper till, men de tröttnar oxå och har sitt liv.

Så när man lever sitt liv och bara är uppe i det.. ja då kan det vara nyttigt att oxå stanna upp och titta sig omkring och se vad man sysslar med och försöka vårda det man har i livet och det man haft..

Jag har lärt mig mycket på denna "resa" jag rest och reser.. ;)

Nog om detta nu... tid att göra annat än sitta här och "häcka"

Helt sjukt underbart. Sitter nu med ett sjukt stort leende och känner att..ja.. det här var ju inte så tokigt alls..

Så nu ska jag ta och sova lite och upp tidigt för morgon dagens bestyr. ;)

SÅ förbannat underbart! har suttit i telefon nu i typ 20min och fått mitt liv på TOPP ekonomiskt. NU kommer jag kunna slappna av och blicka framåt och fortsätta..

Ja, det är synd att jag inte har någon just nu att dela denna glädje med. Det hade varit sjukt fantastiskt att ha kunnat dela denna glädje och framgång med min förut bästa vän, min förut livskamrat. Vi hade fått det SÅ sjukt bra ekonomiskt nu om hon inte skulle tyckt att gräset är grönare på andra sidan.

Hade hon bara spelat korten rätt så hade jag kunnat dela detta med henne oxå som vän.

Men jag får ta och fira med mig själv och själv njuta av detta. Nu ska jag bara börja "puzzla" lite..

Jag längtar sjukt mycket efter mina barn och det ska bli så härligt att få hem dem nu på söndag. Veckan som kommer ska bli en av deras bästa vecka hos mig. Har börjat nu att planera den och ska se till att de känner total kärlek och att de känner att jag finns för dem. Det har strular lite innan för mig ekonomiskt, men det kommer inte hända igen.

Sen den 22/7 skall jag på ett möte... Vad det mötet kommer ge mig, vet jag inte. Dock tror jag inte att det kommer ge mig något nytt eller lösa något alls.

Jag har skrivit ner mina mål steg för steg och jag gjorde det i dag. Nu kör jag mitt race och hur jag vill att mitt liv skall bli och vara med och utan barnen. I mina planer så finns självklart barnen med.

Nä.. nu skall jag ta och ringa lite och ta och ha en otroligt bra fredag.

Jag är samarbetsvillig och har alltid varit det när de kommer till barnen. Jag har alltid brytt mig om barnens mamma och har alltid velat finnas där för henne.

Men nu är det slut på just den sista delen. Jag har ingen skyldighet att finnas för henne eller bry mig om henne.

För nu är det totalt slut med allt det och kommer vara så. Tyvärr så blev det så här när hon gjorde det val hon nu gjorde.

Jag kommer alltid finnas för barnen och allt som är runt just dem. MEN kommer inte lyfta ett finger för deras mamma. Hon har själv valt att det skall vara så här, så det är inte hos mig något ligger längre.. O Nej!

Det kanske blir så här när man förändras till det sämre och låter ens "djävul" ta över inom sig.

Hon hade kunnat haft en otroligt bra vän.. en bästa vän. Vi var just det sista.. vi har varit det, men jag kan inte vara den som blir pissad på och sparkad på hela tiden och bara acceptera det.

Om hon bara hade stannat upp och tänkt lite och lyssnat, så hade inget av allt detta inträffat. Om hon bara hade brytt sig lite om andra och inte bara sig själv.

Så. :) Nu har jag avslutat en del samtal och de gick precis åt det håll jag ville. De gick t.o.m bättre än jag ville. *sjuk nöjd och glad*

För när man inte kan lösa saker på ett mer vuxet sätt och behöver blanda in andra för att lösa något man själv är så okabael att göra. Så kände jag att jag kör med i racet men ökar några växlar högre. Jag kan säga lite att ekonomiskt så kommer jag gynnas något enormt av detta och jag är SÅ tacksam över att detta land har lagar som finns för att man inte skall drabbas ekonomiskt m.m när man separerar. Jag är lika tacksam över att det finns en tid som man kan ordna detta på oxå. För mitt i en separation så tänker man inte riktigt klart utan man kör bara för att just då slippa.

Jag vet inte om jag skall tacka eller om jag skall känna sorg över att det behövde bli så här just nu.

jag VET att allt skulle kunna bli bättre och alla skulle gynnas mer av att man löst allt på ett vuxet sätt och inte började blanda in andra.

Så, jag tänkte... va fan.. jag ökar växeln och kör på jag oxå.

Så jag vet inte om allt var så himla genomtänkt...För inget kommer bli annorlunda... inte åt det bättre i många plan.

Det kommer bara kosta en massa tid och energi nu. Men men... Nu är bollen i rullning och det är bara att hänga på och köra med..

..sämre val än så här kunde inte du ta. Vad tror du kommer bli? Att du får tillbaka vänskapen och allt som fanns innan?

Nej... tyvärr så kommer du inte få den tillbaka nu.. aldrig någonsin. och det är DITT val och pga av ditt val nu. Jag har aldrig varit tvär när det kommer till barnen. De går först i allt. Så vad du vill få ut av detta, ja det vet jag faktiskt inte. För du och jag kommer inte sitta ner och prata. Inget jag behöver göra för att allt skall vara smidigt med barnen. Allt kan fungera perfekt utan att behöva vistas i samma rum som du och behöva se och lyssna på dig.

Så om DETTA var din lösning för att du och jag skall vara vänner och sams utöver det som har med barnen att göra.. Ja, då var det en av ditt livs sämsta lösning för att vinna min vänskap tillbaka. Vi kommer aldrig ha något mer utöver barnen att göra.

Så... vad skall jag säga? Grattis?...