Sitter nu på ballkongen och tar mig en cigg... Tittar upp mot den mörka himmel som är och funderar riktigt mycket hur fan jag kunde hamna där jag just nu är. Hur jag kunde tro på ord som sades m.m

Sitter och funderar på hur jag ska ta mig upp på fötter igen och hitta tillbaka tillmig själv igen. Jag mådde bra i mitten av augusti, jag hade hittat tillbaka till mig själv och njöt av livet.. Men nu är jag på samma ruta som jag var i början av denna sommar. Jag är i läget att behöva ta tag i allt igen, försöka läka de sår jag kan läka själv och försöka få i ordning på känslorna igen. Det var en tuff tid, jag jobbade hårt med mig själv och visst var det lättare att ordna till allt då de var sommar och varmt, det var ljust ute m.m nu så är hösten här och kylan.. Inte lika lätt och kul att ordna till allt igen.. Jag verkligen hatar hösten. Den har ett mörker och att vara ensam och nere i botten under hösten är inte något jag njuter av.

Jag har hört attt jag varit för snäll, att jag inte skulle funnits där för henne. Att hon fick stå för sitt val när hon lämnade mig i januari. Att jag nästan får skylla mig själv som föll dit igen.

Så det är bara att ta tag i livet.... igen....

 

Mt

30 oktober 2015 19:29

Hur du hamnade där igen? Positiv livssyn? Viljan och förmågan att se det goda i människor? Starkt hopp? Kanske några av egenskaperna du har.

Att finnas för någon är ett val man gör, och ett fördjävla bra val. Tänk längre, även om det är svårt. Genom att du fanns, kanske det gav dina barn något positivt? Du och hon är sekundära i allt detta, ni är föräldrar. Barnen bör alltid komma först. På många sätt är en sorg enklare att ta sig igenom just på grund utav barnen. Man får möjligheten att lägga det där som gör ont längst bak och fokusera på de små liven som är så beroende av en. Fokusera på att känna barnens glädje i ditt hjärta, tills du är stark nog att bearbeta det du känner just nu. Låt det ligga och ta sista platsen just nu. Jag vet, penrose-trappans konstruktion upplevs lättare att sortera nu är att förpassa sorgen, besvikelsen och bitterheten sist i ledet.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Det blir inte att jag är här inne och skriver så mycket, men det händer att jag tittar in här då och då.  När jag väl är här inne och ska skriva så blir jag lika förvånad varje gång att det är samma person via google som länkar sig till min bloggg ...

Det har varit en sjukstuga här hos mig nu denna vecka. Dottern har haft feber och i går så släppte den och nu på morgonen så hade hon 37.4 så jag hoppas att det håller i sig och att hon inte blir sjuk nu igen. Så det blir förskolan i dag och jag kan ...

Nu har jag börjat starta mitt nya liv och då blir det en ny blogg. Det blir en nu blogg i bloggen :) Jag orkar inte sitta och skapa en hely ny blogg m.m.   Jag har flyttat till en ny lägenhet och jag trivs sjukt bra i den. Allt känns helt underba...

Alltså.. Jag har en tid funderat lite över några saker på facebook. :)   Folk lägger ut bilder på sin frukost, lunch och middag.. "Hej världen.. se.. jag äter mat. Visst är jag speciell" :) ha ha ha ha   Folk som är ett par sitter och svarar ...

Ja, det är ju inte skölnaste "värmen" ute nu... Men.. Jag hoppas på att kylan släpper lite snart... Det kan få vara kallt, men inte så här kallt..  Det kan få bli varmt (eller varmare) i sutet av denna månad och början på nästa.. Sen kan dt få bli ...