Sitter nu på ballkongen och tar mig en cigg... Tittar upp mot den mörka himmel som är och funderar riktigt mycket hur fan jag kunde hamna där jag just nu är. Hur jag kunde tro på ord som sades m.m

Sitter och funderar på hur jag ska ta mig upp på fötter igen och hitta tillbaka tillmig själv igen. Jag mådde bra i mitten av augusti, jag hade hittat tillbaka till mig själv och njöt av livet.. Men nu är jag på samma ruta som jag var i början av denna sommar. Jag är i läget att behöva ta tag i allt igen, försöka läka de sår jag kan läka själv och försöka få i ordning på känslorna igen. Det var en tuff tid, jag jobbade hårt med mig själv och visst var det lättare att ordna till allt då de var sommar och varmt, det var ljust ute m.m nu så är hösten här och kylan.. Inte lika lätt och kul att ordna till allt igen.. Jag verkligen hatar hösten. Den har ett mörker och att vara ensam och nere i botten under hösten är inte något jag njuter av.

Jag har hört attt jag varit för snäll, att jag inte skulle funnits där för henne. Att hon fick stå för sitt val när hon lämnade mig i januari. Att jag nästan får skylla mig själv som föll dit igen.

Så det är bara att ta tag i livet.... igen....

Fan... Går kvällen var en riktig plåga för mig inombords. Jag kände smärta som byttes ut mot ilska och tråkigt nog så kändes hat oxå.

Jag har varit för snäll mot henne. Jag litade på henne och trodde på vad hon sa till mig. Men jag upptäckte i går att hon bara är så sjukt falsk och gör endast vad hon gynnas av och har ingen empati eller förståelse för andra människor.

Hon verkar tro att livet är en lek och att man kan behandla människor precis som man vill och göra hur man vill.

Jag satt i telefon i går och pratade om allt med en vän, en tjejkompis för att försöka förstå allt detta som hänt sista tiden. Jag berättade om allt och hur jag kände och vad hon gjort m.m

Ju mer vi pratade ju mer klev jag ur min "kärleksbubbla" och började se allt med helt andra ögon. 

Svårt att se klart när man är förblindad av kärleken och tron på att det är rätt och samtidigt så blir man blind och vill/vågar inte se annat som skulle förändra just den känslan.

Jag fick mig ett lugn i kroppen... Jag insåg att hon är inte värd mig, hon är inte värd min vänskap heller, spelar ingen roll att vi har barn i hop. Hon har svikit mig, ljugit för mig, lurat mig och behandlat mig som skit. Varför ha en sådan människa kvar i sitt liv? Jag önskar att vi inte hade barn i hop, för då hade allt varit så mycket lättare. Jag hade då kunnat bara totalt skita i henne och veta att jag aldrig mer behöver ha kontakt med henne. Att jag aldrig mer behövde se henne eller bry mig om henne.

Jag fick upp ögonen och insåg att hon bara är en falsk människa som tror att hon kan göra precis som hon vill och att jag sen ska stå där och finnas för henne när väl dagen kommer och allt skiter sig. När hennes ex Mika sviker henne eller träffar någon annan. När den han träffar ställer kravet att han inte ska umgås med sitt ex. Då står hon där ensam och faktiskt, samtidigt förlorat mig.

Ett ex är inte en vän, det finns en orsak till varför ett ex just är ett ex. och man umgågs inte och sover inte över hos sitt ex om man vill försöka med någon, om nu det är sant. Man är inte måndag till fredag med sitt ex och sover där om man säger att man har känslor för någon annan och vill försöka med den om nu det bara är ett ex för en.

Nä... jag blev lurad och det får jag jobba upp. Jag får jobba upp mig igen och bli stark igen. Hitta tillbaka till mig själv, till den jag var innan jag började umgås med barnens mamma igen.

Man lär sig något ilivet hela tiden och jag har nu lärt mig att mina barns mamma bara är en falsk, känslokall mytoman som bara tänker på sig själv och skiter i om det sårar någon. Hon bryr sig om endast sig själv och sig själv. Tänker endast på sina behov och vad som gör henne glad m.m Så länge hon får som hon vill så trivs hon, sen om det skadar och sårar någon, det skiter hon i.

Hon har visat mig hur lite värd min vänskap är m.m

Så nästa gång hon behöver någon hjälp, ekonomiskt eller tekniskt.. Ja då får hon vända sig till sitt ex Mika. För det är han som hon värderar högre och hans vänskap...

Man gör sina val i livet och någon gång får man faktiskt stå för dem.