Sitter nu lite snabbt och skriver innan jag ska dra till jobbet.

Många tankar snurrar runt och i bland så vet jag inte riktigt hur jag ska "sortera" alla tankar. Jag är mig själv och kan inte bli och vara någon annan.. I bland känns det som att det inte duger och att jag borde bli/vara någon annan och det är inte rätt. Så... hur ska vi göra med allt? Ska vi stå still och trampa på samma ställe? Eller ska vi gå vidare åt varsitt håll och glömma allt eller ska vi ta samma väg och våga satsa?

Jag förstår inte vad du är rädd för riktigt... Jag vet att du ser det fina och det härliga när vi är med varandra och allt kring det.

I bland så måste man våga i livet.... man behöver våga ta ett beslut och sen stå fast vid det.

Om valet blir att gå åt varsitt håll.. ja då blir det tyvärr mindre kontakt.. knappt någon och vi kommer tyvärr inte ses.. inte som vi gjort och gör nu.. För jag behöver då glömma dig och blicka framåt... 

Jag vet att det är något du inte vill ska ske.. men det skulle inte fungera att ses som vi gör om vi inte kommer gå samma väg tillsammans.. tyvärr...

Visst kan det kännas som en press m.m men det har gått en tid.. kanske inte så lång tid.. men tillräckligt långg tid för att kunna känna efter hur man vill med framtiden.... Du vet vad jag vill... Nu är det bara du som behöver ta ett beslut..

Skriver mera sen i dag efter jobbet...